Mallorys trichrom enligt Ladewig
På bilden: Hud.
Är det inte otroligt vackert?!
/Hanna
Fortfarande BMA. Såklart!
Kort efter mitt sista inlägg så bytte jag faktiskt jobb. Jobbet på blodcentralen var bra, men det fanns ett annat som lockade mer. Jag sökte en tjänst hos Rättsmedicinalverket (RMV) på det histopatologiska laboratoriet och fick det! Så här har jag nu jobbat sedan dess. Jag kan knappt tro att det har gått 8 år. Jag trivs fortfarande otroligt bra.
Om intresse finns så kanske jag kan berätta om varför jag trivs så bra! :)
"Headern" stämmer väl fortfarande ganska bra in, så den behöver jag kanske inte byta.
Biomedicinsk analytiker - på blodigt allvar
/Hanna
Bilder från blodcentralens komponentberedning
Blodpåsar har filtrerats för att avlägsna leukocyter
Blodpåsarna har sedan centrifugerats
Påsarna hängs upp på en press för att skilja på erytrocyter och plasma
Färdigpressad påse. Plasman & erytrocyterna har separerats.
Bilder från blodcentralens akutlabb
Prover och nytappade blodpåsar ankommer till akutlab
Trevlig transportman
Inmärkning av prover
BAS-tester (Test; förekomst av antikroppar i patientens plasma)
Akutgrupperingar (Blodgrupperingar som brådskar)
På "smittbänken" behandlas smittade prover
Via rörposten skickas prover till blodcentralen från avdelningar på sjukhuset
Den stora rörposten används till att skicka blod till operationssalar
Jourtid på blodcentralen
Hej alla BMA och alla andra!
Idag är jag ledig. Det är det som är det fina när man jobbar helg, att man har 2 lediga vardagar som man kan använda till nödvändiga hemmasysslor som man känner att man annars inte riktigt hinner med. Det är inte så ofta jag jobbar helg. Det är ungefär var 6:e helg vilket är lite jämfört med många andra arbetsplatser inom vårdyrket.
Helgen har varit skapligt lugn. Det går lite upp och ner med blodbeställningar på jourtid. Jag har haft lite tid till att designa denna vackra blogg på söndagförmiddagen. Det är ofta runt lunch avdelningarna vaknar på riktigt och börjar skicka ner prover samt ringa in blodbeställningar. Det kan bli stressigt eftersom man såklart vill vara alla till lags. Jag har även haft lite utredningar i helgen. Det var premiär för mig att utföra en IAT/NISS i rör. Den metoden är nästan utrotad på vår blodcentral nu för tiden, men den var exceptionell för just denna utredning. Det är ett Indirekt antiglobulintest i koksaltmiljö.
På jourtid utföres på blodcentralen:
- Akuta blodbeställningar
- Akuta blodgrupperingar
- Akuta BAS-tester (Förekomst av antikroppar i patientens plasma samt en extra kontroll av blodgruppen)
- Akuta BK(s)-tester/MG-tester (Görs vid blodbeställning till en patient som har kända antikroppar för att se vilket blod som passar)
- Akuta utredningar (Om t.ex BAS-testen blir positiv görs vidare undersökningar om vad det är för antikropp som har bildats hos patienten)
- Bakterieodling på trombocytkoncentrat för att utesluta bakterieväxt i påsarna
- Vi svarar även på frågor som kommer ifrån sjukhusavdelningar och ifrån andra blodcentraler.
I morgon ska jag befinna mig på akutlabbet. Där vet man aldrig vad som ska hända vilket är lite spännande!
Ha det fint och jobba på /Hanna
Blodcentralen, lite kortfattat
Nu tänkte jag förklara lite förenklat vad det är jag egentligen jobbar med. Det är inte många som egentligen vet vad det innebär att jobba på en blodcentral. "Ja, du jobbar ju med blod".. det är ju iof sant men man skulle kunna gå lite djupare in på ämnet än så. Mitt jobb skulle kunna delas upp i 6 "stationer"/labb. Jag är placerad på ett av labben per dag.
1. Blodgrupperingslabb: Som det låter. Jag tar reda på vad patienter, blodgivare och gravida kvinnor har för blodgrupp med hjälp av olika tester och reagens. Man kan vara av grupp A, B, 0 eller AB. Man tar även hänsyn till folks Rh grupp. Dvs Rh+ eller Rh-. Blodgruppen måste man veta när man ska transfundera en patient.
2. Antikroppslabb: I vår plasma kan det finnas antikroppar som är riktade mot olika strukturer på blodkropparna. Normalt har man sk. naturliga antikroppar som är riktade mot de antigen man själv saknar; är man av blodgrupp A så har man antikroppar mot B och tvärt om. Blodgrupp 0 har antikroppar mot A och B. AB har inga naturligt förekommande antikroppar.
Man kan även bilda antikroppar mot ett stort antal andra strukturer som finns på de röda blodkropparna tex. Rh, Kell, Fy(a), Jk(a) osv.. På antkroppslabbet undersöks bland annat, med många olika metoder, om patienten har bildat antikroppar mot någon sådan struktur (antigen). För om patienten har antikroppar och får blod som innehåller det antigenet de är riktade mot kan patienten få en HTR (hemolytisk transfusions reaktion) som innebär att blodkropparna hemolyserar. Patienten kan i värsta fall dö. Andra analyser som utförs på detta labb är fenotypning, DAT (Direkt antiglobulintest / fd Coombs test), heparin/PF-4 antikroppar, titrering av antikroppar hos immuniserade gravida kvinnor och transfusionsreaktionsutredningar.
3. Akutlabb: Till akutlabb ringer avdelningarna på sjukhuset när de vill beställa blod. Akutlabbet är öppet dygnet runt för akuta situationer. För att en patient ska kunna få blod måste den vara blodgrupperad. Det görs antingen på blodgrupperingslabb dagtid, eller med en akut metod på akutlabb jourtid. Patienten måste även ha ett giltigt BAS-test (Blodgrupp Antikropp Screen - test). I ett sådant test undersöker man patientens blodgrupp en ytterligare gång för att försäkra sig om att det är rätt patient får blodet, och att patienten blodgrupperades rätt första gången. Testet innefattar även en screen som är en undersökning om patienten har någon betydande antikropp. Om patienten skulle ha en antikropp måste vi på blodcentralen ge ut blod som inte innehåller det antigenet som antikroppen är riktad emot. För att ta reda på vilket blod som passar gör vi ett sk MG-test (Mottagar-Givar test) då vi testar blodpåsens innehåll mot patientens plasma.
Till operationssalarna skickar vi sedan blodet i en rörpost som går i taket och i väggarna genom delar av sjukhuset. De andra avdelningarna på sjukhuset kommer och hämtar blodet hos oss.
4. Komponentberedning/MAF: Här delar vi upp blodet efter det har tappats från en blodgivare. Blodet centrifugeras och delas upp i erytrocyter(röda blodkroppar), plasma (vita blodkroppar, komplementfaktorer och proteiner) och trombocyter. Det gör vi med runt 300-600 påsar/vecka.
5. Trombocytframställning/Orbisac: Trombocyter från 5 olika blodgivare poolas samman. Trombocyterna ska sedan slammas i en näringslösning och vaggas upp. Jag tar prover på dessa koncentrat då antal tombocyter i varje påse räknas och även antalet leukocyter. Trombocytkoncentratet bestrålas för att hindra leukocyterna att fortsätta dela sig.
6. Plasmaförsäljning/Octapharma: Den plasma som inte är lämplig att ge till en patient (tex. ej filtrerad eller kvinnlig plasma) säljer vi till läkemedelsföretag. Min uppgift är då att registrera alla plasmaampuller i datorn och packa dessa i boxar.